På Facebook odlar vi alla våra personliga varumärken

Charlotta Wortzelius
Charlotta Wortzelius
Senast uppdaterad: 15 december 2009

I dessa sociala medier-tider har det slagit mig hur påfallande det här med personliga varumärken har blivit, åtminstone bland dem som bryr sig om att underhålla exempelvis sitt Facebook-konto. Varje gång du uppdaterar din status säger det du skriver någonting om vem du är. Och eftersom jag har en hel del personer på min vänlista som jag inte träffat på över 10 år så har jag ingen aktuell verklighetsbild att jämföra med. De blir sin statusuppdatering, helt enkelt.

Av naturliga skäl är många av dessa gamla bekanta jämnåriga med mig, de är skolkamrater och folk jag spelat fotboll ihop med. Och när vi nu befinner oss i gränslandet mellan ungdoms- och vuxenliv, dvs har blivit 30 år gamla, är det intressant att se hur folks liv har blivit. I denna gyllene ålder kan människors liv uppenbarligen se väldigt olika ut – vissa lever ett ordnat liv med hus och barn medan andra springer på disco varje helg.

Bland de som skaffat sig barn är statusuppdateringarna, naturligtvis, mycket familjerelaterade. Men inom denna subgrupp finns ändå stora skillnader i hur de laddar sitt personliga varumärke. Vi har mamman som helt utan finess redogör för vad hon och familjen gör. De målar en vägg, kanske åker och badar, hon tar fram gympakläder till sina två små barn. Jaha. Sedan har vi mamman som undrar om inte nanny, kock och städerska kunde vara värt pengarna och ibland binder fast sin man vid spisen. Märk skillanden, mamma nummer 2 känns ju som en betydligt roligare typ än den första.

Andra vänner som laddat sina varumärken med intressanta värden är han som titt som tätt droppar citat i stil med ”Det är inte målet som räknas utan vägen dit” och hon som hakar upp sig på ett speciellt uttryck, använder det i varje statusuppdatering ett par dagar för att sedan byta till någon annan formulering. Jag vet inte i vilket fack jag ska placera dem, men de fascinerar ändå.

Naturligtvis har vi också de som vill skapa en bild av sig själva som svåra och intellektuella. Säga vad man vill om dem, men de tillför i alla fall något då de bara skriver när de har något intressant att säga. De behöver inte meddela världen att de ska sova eller äta lunch. Jag tackar dem för det. ”Nu-ska-jag-äta-lunch-folket” är redan alltför många.

Allra bäst på varumärkesbyggande på min vänlista är en klasskompis från lågstadietiden i dalametropolen Malung som jag inte sett på 21 år. Kanske är hon smått galen, men hon är konsekvent. Och hon måste vara klonad eller något för jag blir helt svettig av att bara läsa vad hon företar sig. Inte nog med att hon verkar jobba i två olika städer med ett flertal mil mellan sig, hon åker iväg på långresor med inkluderad fest var och varannan helg. Ena veckoslutet är det Finlandsfärja, andra Göteborg. Ingen av dessa ställen ligger direkt nära Malung … Och är hon hemma en helg är det partaj som gäller. Kärnvärdet i hennes varumärke är således festglad. Men igår fick hon sig en känga när hon uttryckte sin längtan till olika festligheter:

Facebookkonversation

Jag blev upprörd – sådana här kommentarer är nämligen bland det värsta jag vet. Som att ”träffa prinsen och skaffa barn” skulle vara alltings mening. Alla människor kanske inte vill ha villa, hund och barn – inte just nu i alla fall. Oavsett ålder ska man få leva som man vill utan att folk ska komma med sådana här självgoda kommentarer. Ingen skulle ju fråga en gift person med två barn och radhus när hon ska släppa loss och ha lite roligt. Nu vet inte jag om dessa glada smajlisar betyder att personen i fråga skojar. Men så vitt jag vet ska man använda semikolon om man skämtar så jag utgår ifrån att hon bara vill markera att ”party pinglan” lever fel.

Tyvärr tycker jag att ”party pinglan” försvarar sig  lite dåligt. Men jag står helt och hållet på hennes sida och hoppas att hon fortsätter att leva enligt hennes personliga varumärkes kärnvärden. Partaja på!

Mer om
skribenten

Charlotta Wortzelius

Charlotta Wortzelius är frilansande copywriter och hjälper sina kunder med copy, idéer och kommunikation som förbättrar försäljningen, ger fler leads, ökad trafik och bygger varumärket. Förutom att skriva gillar hon att lära sig nya grejer, läsa böcker, soulmusik från 60-/70-talet och vara i naturen. Hon bor med sambo, son och katter i Stockholm.

Du kanske också gillar

En häst kan faktiskt ha fem ben – en copywriters svängvision

En häst kan faktiskt ha fem ben – en copywriters svängvision

En svängvision – hur låter det? Märkligt kanske, men i min värld är sväng livsviktigt. Det innebär att något är på riktigt, att det betyder något. Och min svängvision gäller i högsta grad reklam. Reklam som svänger når fram till människor och berör dem. Den ger...

Prima pepplåt

Prima pepplåt

Som sagt, det finns få saker som får mitt liv att svänga lika mycket som att skriva copy. Det skulle vara musik då. För det finns ju få saker som slår en riktigt fin soulstänkare, poppärla eller discodänga. När det gäller musik har jag lagt mycket tid, kanske...

Ett säkert vårtecken

Tillsammans med blåsippans, tussilagons och sopa-bort-gruset-på-gatan-maskinens ankomst är ett säkert vårtecken numera min och min kamrats promenad till Sävedalen - en prima del av Partille kommun. Vandringen gick av stapeln igår och blev en trevlig avslutning på...