Låt mig mässa om en mässa

Charlotta Wortzelius
Charlotta Wortzelius
Senast uppdaterad: 25 september 2009

Det är ju ganska nyligen som Göteborg skaffat sig en fest för musikälskarna, Way out west. Då har staden varit betydligt snällare mot bokmalarna som fått ha sin fest i ett kvarts sekel nu. Naturligtvis talar jag om bokmässan. Och denna bokälskarnas Way out west har jag besökt i dag. Jag älskar den här mässan. Trots att den i sina mest välbesökta stunder kan kännas som en lördag i Nordstan mitt i den värsta julhandeln. Det är något med känslan, atmosfären, att alla gillar böcker liksom.

bokmässan 2

En härlig syn. Bibliotekarier, kulturkoftor, slipsnissar, helt vanliga svenssons – alla med den gemensamma nämnaren att de älskar fantasifulla gripande berättelser och fantastiska fakta. Bokmalar är vi alltihopa!

Något jag speciellt noterade i dag var alla människor som stod och pratade i mikrofon utan att speciellt många verkade bry sig om vad de sa. Det måste vara en missräkning för den som laddat upp inför att tala till folket. Ofta såg det ut så här:

bokmässan-1

Kan det helt enkelt vara så att bokmässan har för många talare för sitt eget bästa? Det kändes ibland som ett åsiktsbattle där det stod en författare och försökte göra sig hörd på ena sidan av en monterskärmvägg medan hans kollega försökte överrösta honom på andra sidan. Kanske borde de införa en striktare policy mot personer med mikrofoner under detta arrangemang? Men en som naturligtvis drog storpublik var den här mannen:

horace-engdahl

Horace Engdahl, Svenska akademins abdikerade sekreterare, som allt sedan han deklarerade att han skulle åka ner till Berlin och ägna dagarna åt att sitta på kafé och uttrycka sig skarpt har haft en speciell plats i mitt hjärta. Kan man ha en bättre sysselsättning än så? Vilka andra celebriteter jag såg håller jag inne med – jag tänker inte följa min väns råd och outa mig som kändisstalker här på bloggen. Men det var ett gäng. Så bege dig till mässan i morgon och spana – möjligheterna är stora.

Bokmässan 2009: en angenäm upplevelse. Inköpen blev blygsamma, men jag hade en väldigt trevlig dag. Och nu fortsätter dagens kulturkonsumtion med filmen om Coco Chanel. Fint det.

———————————————————————————————-
Svänger
Gladpoparen i mig har återigen fått sitt lystmäte genom Mikas nya album ”The Boy Who Knew Too Much”.

Svänger inte
Att helgen måste ägnas åt arbete.

Mer om
skribenten

Charlotta Wortzelius

Charlotta Wortzelius är frilansande copywriter och hjälper sina kunder med copy, idéer och kommunikation som förbättrar försäljningen, ger fler leads, ökad trafik och bygger varumärket. Förutom att skriva gillar hon att lära sig nya grejer, läsa böcker, soulmusik från 60-/70-talet och vara i naturen. Hon bor med sambo, son och katter i Stockholm.

Du kanske också gillar

Ännu en gratulation på sin plats

I gårdagens inlägg var jag i gratulationstagen och det fortsätter jag med i dag. Dagens (något försenade) grattis går till Systembolagets reklamfilm "Tonårsfesten", producerad av Esteban, som vann pris som 2009 års bästa reklamfilm på onsdagens Roygalan. En...

Grattis Volkswagen, det är ni värda!

Glädjen har segrat! Svenska Volkswagens film "Pianotrappan" har blivit världens mest spridda virala film någonsin. Filmen där trappan på Odenplans tunnelbanestation gjorts om till ett fungerande piano är den film det har snackats alla mest om i världens alla sociala...

Äntligen tar media sitt samhällsansvar!

Jag har två stunder på dagen då jag verkligen kan koppla av. När jag åker spårvagn till kontoret och när jag åker hem igen. För att skona mig själv och min hjärna som ständigt går på högvarv nuförtiden har jag beslutat att jag får inte göra någonting annat än att glo...