Jag är damföretagare

Krönika i KungsbackaNytt

Krönikor
Charlotta Wortzelius

av Charlotta Wortzelius

Uppdaterad: 2010-02-10

3 minuters läsning

Om du bläddrar dig fram till sidan 23 kan du läsa min krönika i dagens KungsbackaNytt. Denna gång föredömligt placerad bredvid ett pastarecept.

Krönika KungsbackaNytt

Och för er som inte har tillgång till KungsbackaNytt, men ändå är lässugna serverar jag även krönikan här. Enjoy!


Jag är damföretagare

Jag googlar frasen ”manligt företagande” och får 815 träffar. Jag googlar frasen ”kvinnligt företagande” och får 34 100 träffar. Oj! Är antalet kvinnor som driver företag många fler? Nej, naturligtvis är det återigen mannen som är normen. När en man driver en affärsrörelse kallas det företagande, men när en kvinna gör samma sak heter det istället kvinnligt företagande.

Så här är tydligen världen.

När jag växte upp spelade jag fotboll. Eller förlåt, jag menar förstås damfotboll. För innan vi ens hade genomfört vår första passningsövning fick vi unga flickor lära oss att vi inte spelade fotboll utan att vi spelade en slags avvikande variant som hette damfotboll. Varför ska det så ofta sättas ett prefix i stil med ”tjej-”, ”dam-” eller ”kvinnlig” framför aktiviteten när kvinnor företar sig någonting? Är det för att vi ska förstå att det är en avart vi har att göra med?

Som företagare vill jag inte att mitt kön ska vara viktigare än hur affärsrörelsen drivs. Jag vill inte bli sedd som en särart. Och det finns saker vi företagare av kvinnligt kön kan göra. Vi kan se till att bli fler. Bli lönsammare. Börja spela i samma liga som männen. Inte acceptera att våra villkor är annorlunda och därför fortsätta att endast utgöra en fjärdedel av företagarna i vårt land.

Så här följer ett par råd på vägen mot att bli bara företagare för dig som är kvinna: Sluta att vara blygsam med vad du kan, lär dig att säga nej, ta ordentligt betalt, släpp kraven på att vara perfekt och se till att hemarbetet fördelas rättvist. Någonting här som känns orimligt?

Alla gamla synsätt går kanske inte att förändra i ett huj, men ser vi oss själva som företagare istället för kvinnliga företagare är mycket vunnet. Om vi ser det som självklart att spela på samma spelplan som männen behövs förhoppningsvis inga ambassadörer för kvinnligt företagande eller statliga hjälpinsatser i framtiden. Så låt oss se till att normen för företagande inte blir ett kön utan en människa.

Charlotta Wortzelius

Mer om skribenten

Charlotta Wortzelius

Charlotta Wortzelius är frilansande copywriter och storyteller. Med storydriven copy och content hjälper hon företag att öka försäljningen, generera fler leads, få lojala kunder och ett starkare varumärke.

Förutom att skriva gillar hon att lära sig nya grejer, läsa böcker, soulmusik från 60-/70-talet och springa ganska långt i naturen. Hon bor med sambo och son i Stockholm.

Du kanske också gillar